Mot slutskedet

Jag är ordentligt förkyld och riktigt stressad. Men jag är otroligt lycklig!!

Jag har visserligen detaljer som spökar i bakhuvudet kring kursprestationer, en praktikrapport och för att inte glömma, själva examensarbetet och dess produkt som tidspressat börjar närma sig mot sitt slut. Jag jobbar mer än vad jag någonsin jobbat tidigare...Vad motiverar mig?

Om mindre än två veckor ska jag lämna in mitt examensarbete...
Om mindre än en månad ska jag presentera mitt helt färdiga examensarbete och ha lämnat in mina sista kursprestationer och praktikrapport...

Innan midsommar kommer jag hålla i ett intyg som berättar att jag är en utexaminerad samhällspedagog.

Jag har berättat till mina närmsta att jag kommer känna mig som Frodo när han förstört ringen i Mordor efter en lång, lång resa. Inte så att utbildningen fungerar som metaforen "den onda ringen med en förbannelse över sig" utan mer i stil som "my (väldigt utmanande) precious".

Jag har uppriktigt sagt älskat den här utbildningen. Listan på hur mycket jag har lärt mig under den här utbildningen är lång...ok ni vill ha konkreta exempel here we go:

Jag har lärt mig...
- vad ett team är, hur jag är i ett team och vad jag bör utveckla
- mina styrkor och svagheter som teammedlem/ledare och arbetstagare
- ledaregenskaper
- mångproffessionellt ledarskap och arbete
- om projektarbete
- hur man arrangerar evenemang
- om gruppdynamik
- att reflektera, över allt
- massvis med metoder
- att ta initiativtagande
- jobba med olika målgrupper och i olika situationer
- att utöva kommunikation och att utöva dialog
- ansvarstagande
- att ha ett professionellt förhållningssätt
- att överleva i en skog utan mat
- att förverkliga skapande verksamheter
- att utöva upplevelsepedagogik, naturpedagogik, miljöpedagogik och äventyrspedagogik - och skillnaden mellan dessa - och när man kan använda vad i vilket sammanhang
- om övrigt pedagogiskt arbete
-  om samhällets strukturer
- om arbetslivsjuridik
- om internationellt ungdomsarbete
- hur man gör en forskning och använder statistik
- prata och skriva finska (så gott som det går)
- om delaktighet och påverkningsmetoder och hur det påverkar unga och äldre
osv osv osv...

Med andra ord så har jag inte haft det så bekvämt under min studietid. Jag har utsatt min stackars hjärna för nya impulser och ständigt utmanat mig att tänka på annorlunda sätt och i nya banor. Att pröva arbeta med nya målgrupper, nya metoder och ifrågasätta sådant som jag tidigare ansett vara självklart. Så SÅKLART känns det ju otroligt skönt att bli riktigt bekväm och slappna av när den här utbildningen är över! Dessvärre vet jag att detta är en lögn och en falsk illusion som jag övertygar mig själv för att orka jobba så hårt vidare. Jag har blivit beroende av den där obekväma känslan av vad utmaning och sann inlärning innebär. Vilket betyder att jag så småningom kommer söka mig till nya  utmaningar när detta är över. För det viktigaste av allt som jag lärt mig från den här utbildningen är att vara nyfiken. Jag har fått pröva mina vingar och nu vill jag pröva ännu större höjder för jag är allt för nyfiken på vad världen..Äh... Egentligen. Varför säger man alltid sådär..vingar...flyga. I'll say NOwING och så GÅR vi istället. Vi går, vandrar, för det är så vi ser och upplever livet på närmare håll för vad det verkligen är. Tack Mona och Tack Noving för att jag fått vandra med er.  <3


Over and out.
Minsku.

Vad vill jag egentligen?

Det är en mycket bra fråga som sällan får ett konkret och svart-vitt svar! Det krävs en hel livstid för en människa för att komma underfund med vad man egentligen vill göra och vara!

Orsaken till att jag tar upp detta ämne är för att högskolornas gemensamma ansökning (GEA:n) har öppnat sina dörrar denna vecka och det är nu som abiturienterna har kanske ett av de svåraste valen att göra under sin studietid!

"Vad ska jag börja studera?"

"Är det svårt att slippa in till en viss utbildning?"

"Ska jag ta ett mellanår?"

 

 

Frågorna är många och svaren är inte alltid så lätta att hitta!

 

Att hitta det utbildningsprogram som hjärtat bultar lite extra för är en utmaning. Det kräver stunder av surfande på olika högskolors webbsidor och genomgång av många olika färgglada och spralliga broschyrer av olika högskolor som vill ha just DIG som studerande!

Kanske har PR-tutorer från någon skola varit och hälsat på och haft presentation om sina utbud eller har du till och med deltagit med din klass på en utbildningsmässa där det kryllar av andra stadiets studerande som alla är lika förvirrade och atmosfären osar av ovisshet, nyfikenhet och inte minst förvirring.

 

Det kräver som sagt en hel del tankeverksamhet för att ens lite nudda vid svaret på frågan "Vad vill jag egentligen?" Vissa vet exakt vad de vill medan visa står i skuggan av kunskapens ljus när det gäller att veta vad man vill.

 

Som några goda råd på vägen för Dig som sitter och slösurfar på Novia, ÅA, Hanken, Umeå universitet och så många många andra skolors webbsidor och suckar över att Du inte vet vad du vill:

 

Ingen vet exakt vad de vill så stressa inte i onödan.

Du har all tid i världen att vara ute på arbetsmarknaden så det är ingen fara om du studerar i 3,5 år eller 6 år!

Sök in till något som intresserar dig och bygg sedan på din examen med något annat när du blir färdig! 

 

 

 

Tack och hej för mig för denna gång!

 

Vi i Team Noving återkommer snart igen med vad som händer hos oss!

Föreläsning för TeamNovia

Börje Mattson kom till Novia för att ha en föreläsning om sina erferenheter av mångkulturellt arbete och hur han anser att saken är och vad man kan göra för att förbättra situationen.

arbetslivsjuridik i 12 timmar

Noving testade att ha en hemtent i arbetslivsjuridik. 12 timmar hade vi på oss att svara på fem frågor, varav vissa hade delfrågor. Det var en ny upplevelse och det var tungt men också lärorikt!
- Noving

"Det enda viktiga i en bok är den betydelse den har för dig"

Så har William Somerset Maugham sagt och jag kan inte annat än hålla med!

Nu är jag här igen, framför datorn och skriver ett blogginlägg för er läsare. Tänkte ikväll uppdatera er hur det ser ut på min litteraturfront för tillfället. Som ni ser på bilden nedan har jag i min hand en mängd olika sorters böcker. Det är allt från skapande verksamhet för människor med psykisk ohälsa till coaching och arbetslivsjuridik.
Det är ett virrvarr av olika termer som ska kommas ihåg och reflekteras över. Men precis som min titel till detta inlägg säger så tar jag med mig det som känns viktigt och som har betydelse enligt mig!

Det är det som är bra med det studiesätt enligt vilket vi studerar! Vi grundar allt vårt praktiska görande med teori som vi läser och reflekterar över. Denna litteratur som vi läser får vi välja helt själva enligt vad vi är intresserade av och som stöder vårt "görande" i projekten.

Tack för att just du ville ta del av detta inlägg och förhoppningsvis inspirerade jag dig att ta den boken i dina händer som länge har legat på nattduksbordet och väntat på att du ska läsa den.

Och kom ihåg, vare sig det är en roman, facklitterär bok eller en självbiografi du läser, ta med dig det som du har nytta av och tycker är viktigt för just dig!

- Julia

När tiden går så snabbt att man inte riktigt hinner med

Kära läsare,

jag vill börja detta blogg inlägg med en liten uppgift för er:

Tänk er tillbaka på vad ni gjorde för två år sedan. Slut era ögon och fokusera på dina minnen! 

Vad gjorde du? Vilka känslor hade du? 

Visst är det svårt att tänka sig tillbaka två år? Två år känns som en evighet eller hur? När jag tänker tillbaka på våra två år kan de summeras i stora drag upp som följande:
Första året gick snabbt förbli när vi hade fokus på att förstå studierna, studiesättet och vår analkande framtid. Vårt andra år präglades av gäster i vårt team som vi tog emot med öppna armar. Vi hade först Mona från Hanken som studerande sitt biämne hos oss och sedan hade vi Veronika och Martin från Tjeckien som var utbytesstuderande. Nu på vårterminen av vårt tredje år sitter vi och funderar på saker som examensarbete, sista praktiken, individuella portfolion som ska framställas av oss alla som en CV av vår tid här vid Novia.
Det har varit en berg- och dalbana av känslor för alla av oss. Det har varit glädje och skratt, frustration och förvirring! Våra pannor har fått rynkor när vi har suttit och funderat så hårt och jag kan nästan lova att våra hjärnor har växt med tanke på hur mycket information vi har fått under våra tre studieår.

Framtidens dörr står vidöppen för oss alla och iallafall för mig är det en lite skrämmande tanke på att vi snart inte går här mera. Vi är ett team med olika framtidsutsikter och mål men en sak som vi alla strävar till är att förändra världen på ett sätt eller annat!

 "Tiden går snabbt när man har roligt" är väl sant antar jag med tanke på att för två år sedan var jag och mina teammedlemmar första årets studerande här vid Yrkeshögskolan Novia och vi försökte med alla våra krafter förstå vad det var vi höll på med och vad vi kunde bli när vi blir utexaminerade. För två år sedan var vi ett team som hade stora framtidsutsikter och siktade högt. Idag står vi, ett något reducerat antal, med siktet ännu högre och blickar framåt och försöker hitta vår plats ute på arbetsmarknaden.

Vi blir inte utexaminerade ännu men jag vill ändå utbringa en virtuell skål till alla mina fina teammedlemmar och vår underbara coach som har gjort, och ännu gör, denna tid till en minnesvärd tid som jag kommer att se tillbaka på med tindrande ögon.

TACK!

- Julia Dahlkvist

Team Noving- Vt 2014

Den sista vårterminen har nu kört igång för Team Noving. 

Många erfarenheter rikare efter hösten, några studiepoäng inlämnade och många tunga men framför allt lärorika dagar har vi spenderat tillsammans.

What doesn´t kill you makes you stronger. 

Nu när jag sitter och skriver detta inlägg inser jag hur fint team vi egentligen är. Ja, vi är inte så många men vi är effektiva, kreativa och målmedvetna personer som klarar av att samarbeta och lösa konflikter.

Denna vår blir teamet igen lite mindre för jag, Sofia har valt att pausa mina studier för att spendera vårterminen på fältet. Jag kommer att arbeta i min hemkommun Raseborg som ungdomsarbetare. Byta ut träningarna och litteraturen till pingis och tjejgruppsverksamhet. 

Med detta inlägg och alla fina minnen tackar jag för mig och hoppas ni håller oss uppdaterade

om vad ni gör via denna blogg.

Fina teammedlemmarna i Team Noving: 

Julle

Dalle

 Ian

 Minerva

 Max 

Sanni. 

Kramar, 

<3 - Sofia