Jag är ordentligt förkyld och riktigt stressad. Men jag är otroligt lycklig!!
Jag har visserligen detaljer som spökar i bakhuvudet kring kursprestationer, en praktikrapport och för att inte glömma, själva examensarbetet och dess produkt som tidspressat börjar närma sig mot sitt slut. Jag jobbar mer än vad jag någonsin jobbat tidigare...Vad motiverar mig?
Om mindre än två veckor ska jag lämna in mitt examensarbete...
Om mindre än en månad ska jag presentera mitt helt färdiga examensarbete och ha lämnat in mina sista kursprestationer och praktikrapport...
Innan midsommar kommer jag hålla i ett intyg som berättar att jag är en utexaminerad samhällspedagog.
Jag har berättat till mina närmsta att jag kommer känna mig som Frodo när han förstört ringen i Mordor efter en lång, lång resa. Inte så att utbildningen fungerar som metaforen "den onda ringen med en förbannelse över sig" utan mer i stil som "my (väldigt utmanande) precious".
Jag har uppriktigt sagt älskat den här utbildningen. Listan på hur mycket jag har lärt mig under den här utbildningen är lång...ok ni vill ha konkreta exempel here we go:
Jag har lärt mig...
- vad ett team är, hur jag är i ett team och vad jag bör utveckla
- mina styrkor och svagheter som teammedlem/ledare och arbetstagare
- ledaregenskaper
- mångproffessionellt ledarskap och arbete
- om projektarbete
- hur man arrangerar evenemang
- om gruppdynamik
- att reflektera, över allt
- massvis med metoder
- att ta initiativtagande
- jobba med olika målgrupper och i olika situationer
- att utöva kommunikation och att utöva dialog
- ansvarstagande
- att ha ett professionellt förhållningssätt
- att överleva i en skog utan mat
- att förverkliga skapande verksamheter
- att utöva upplevelsepedagogik, naturpedagogik, miljöpedagogik och äventyrspedagogik - och skillnaden mellan dessa - och när man kan använda vad i vilket sammanhang
- om övrigt pedagogiskt arbete
- om samhällets strukturer
- om arbetslivsjuridik
- om internationellt ungdomsarbete
- hur man gör en forskning och använder statistik
- prata och skriva finska (så gott som det går)
- om delaktighet och påverkningsmetoder och hur det påverkar unga och äldre
osv osv osv...
Med andra ord så har jag inte haft det så bekvämt under min studietid. Jag har utsatt min stackars hjärna för nya impulser och ständigt utmanat mig att tänka på annorlunda sätt och i nya banor. Att pröva arbeta med nya målgrupper, nya metoder och ifrågasätta sådant som jag tidigare ansett vara självklart. Så SÅKLART känns det ju otroligt skönt att bli riktigt bekväm och slappna av när den här utbildningen är över! Dessvärre vet jag att detta är en lögn och en falsk illusion som jag övertygar mig själv för att orka jobba så hårt vidare. Jag har blivit beroende av den där obekväma känslan av vad utmaning och sann inlärning innebär. Vilket betyder att jag så småningom kommer söka mig till nya utmaningar när detta är över. För det viktigaste av allt som jag lärt mig från den här utbildningen är att vara nyfiken. Jag har fått pröva mina vingar och nu vill jag pröva ännu större höjder för jag är allt för nyfiken på vad världen..Äh... Egentligen. Varför säger man alltid sådär..vingar...flyga. I'll say NOwING och så GÅR vi istället. Vi går, vandrar, för det är så vi ser och upplever livet på närmare håll för vad det verkligen är. Tack Mona och Tack Noving för att jag fått vandra med er. <3
Over and out.
Minsku.
