För en vecka sedan tog andelslaget Noving sig an en utmaning som hette duga. Vi skulle åka ut till Tenala-skogarna för att överleva på allt vad moder Natur hade att erbjuda. Vi tog bussen mot Tenala på tisdagsmorgonen och när vi kom fram så tog våra ledare, Patrik Berhäll (från Folkhälsan) och Lukas Strömfors (samhällspedagogstuderande), emot oss och vi började vår överlevnadskurs.
Vi började kursen med en timmes vandring genom skogen för att komma till vår lägerplats. På vägen plockade vi svamp som sedan kom att lugna ner våra hungriga magar senare på kvällen.
 |
| "Några" svampisar. ©Sanni Nurmi |
Under dagen lärde vi oss hur man använder kniv, yxa och såg. De kunskaperna kom väldigt bra till hands, för direkt efter den utbildningsstunden så skulle vi bygga vårt läger.
Vi skulle lägga upp två vindskydd mot varandra med en eldstad i mitten. Det var i detta skede som vi började springa runt i skogen och leka skogshuggare.
 |
| Flitiga skogshuggare! ©Sanni Nurmi |
 |
| Vindskydden in process. ©Sanni Nurmi |
Vi samlade granris till liggunderlag, vi högg och klöv vedeld och så mycket mer.
Till sist hade vi fått upp vindskydden och fått elden att spraka.
 |
| Tyst och mysig vakttur. ©Sanni Nurmi |
Vid det här skedet började hungern göra sig lite till känna men vi "worked through the pain" och plockade blåbär som gjorde oss blåa runt munnen.
Resten av kvällen gick åt till att hålla elden vid liv och koka upp tallbarste som smakade lika "intressant" som det låter. Ingen höjdare enligt min smak men mycket c-vitamin fick vi i oss iallafall.
När vi alla satt runt elden och hade ätit lite stekta svampar så började vi dela upp vaktturer för natten. Alla fick sitta i par och hålla varandra sällskap förutom Sanni som fick den första turen.
 |
| Fiskredskapet. ©Sanni Nurmi |
Vi hade en tidig väckning och det fanns många som skulle gärna ha sovit vidare. Undertecknad steg motvilligt upp och kände att hungern gnagade lite i magen. Som tur var fanns det ofantliga mängder blåbär runt lägerplatsen. Gott med blåbär!
Efter "frukosten" blev det undervisning i hur man sköter sin hygien i skogen. Vi lärde oss bl.a. hur man gör en tandborste av en liten björkkvist. Väldigt behändigt må jag säga.
Efter det var det dags att lära sig hur man gör fiskeredskap. Det var väldigt invecklat, iallafall för mig, att få till den rätta tekniken för att få det rätt. Men eftersom vi var 11 stycken så fanns det de som kunde hjälpa! :)
Efter fiskandet var det dags att fixa egna vattenreningsverk av tomma plåtburkar, mossa och torv. Vi använde dock aldrig dem.
Efter vattenrenandet fick vi ett uppdrag. Vi är vilse i skogen och en spaningsgrupp hade blivit insatt för att söka efter oss. Nu var det vårt uppdrag att fixa ihop en rökeld så att spaningshelikoptern skulle se oss. Vi lyckades med detta och när vi var "räddade" så hade Skogsmulle varit med presenter åt oss.
Vi skyndade oss till postlådan för att se vad där vad och till vår stora lycka fanns där potatis, smör och grädde. Våra magar började kurra ännu mera när vi satt och väntade på att maten skulle bli färdig. På menyn stod det "potatisar grillade i glöden och svampstuvning". Oj så gott det var!
 |
| MUMS! ©Sanni Nurmi |
Vi fick ännu en present av Skogsmulle. Ett kamintält att sova i den sista natten. Vi delade åter in oss i grupper för att göra det som borde göras innan det blev mörkt. Däribland att hugga mera ved, lägga upp kamintältet och plocka blåbär.
Det tog inte länge för pojkarna att få eld i kaminen och få värme i tältet. Och när jag säger varmt så menar jag VARMT. Det blev nästan som i en bastu därinne.
Även denna natt hade vi vaktturer. Men där runt en 24-tiden så blev den vanliga bastun till en rökbastu. Det var rök i hela tältet och det tog en bra stund före vi fick ut all rök igen.
Torsdagsmorgonen var det en ännu tidigare väckning bara för att vi skulle hinna med allt före vi skulle åka tillbaka till Åbo. Vi packade ihop lägret snabbt och förde sakerna till skåpbilen. Efter det så fick vi ta våra bastugrejer och sedan gå och bada bastu och simma i väldigt kallt vatten. Skönt var det dock att få borttvättat all den grövsta smutsen efter 2 ½ dag i skogen.
Efter vila och bastu var det åter dags för en timmes vandring genom skogen för att komma till civilisationen.
Vi satte oss på bussen tillbaka mot Åbo, lyckliga och trötta! Vi hade alla överlevt och inga trauman eller skador hade vi fått (om man inte räknar med att Ian skar sig lite på sin kniv). Inga kriser eller konflikter hade vi heller fasst vi var hungriga och lite långsamma i hjärnan!
 |
| Trötta survivors i bussen! ©Sanni Nurmi |
Tack Patrik och Lucas för 2 mycket trevliga och lärorika dagar.
Tack till resten av teamet för aktivt deltagande och stöttande av varandra i en miljö som är utanför vår bekvämlighetszon.
Utan att skryta måste jag säga att andelslaget Noving utförde denna utfärd med bravur!
 |
| WE DID IT! ©Sanni Nurmi |
Kan också tänka mig att ingen vill äta så mycket blåbär eller svamp efter de dagarna.
Tack för mig!
Med finurliga hälsningar,
Julia 'Dalle' Dahlkvist
Så vill jag beskriva min syn på de olika
teammedlemmarna i Noving. Och vem är då jag, jo temacoachen Mona som jobbar
tillsammans med teamet under hela deras utbildning.
Temacoachens
uppgift är att hjälpa de studerande att hitta sina egna inlärningsmål, mål som
dokumenteras i ett inlärningskontrakt.
Kontraktet blir det redskap som ger styrfart för hela studietiden och
uppdateras 2 gånger i året i samband med utvecklingssamtalen. 
När modet
finns hittar teammedlemmarna intressanta saker att göra och då är det
teamcoachens uppgift att stärka teammedlemmarna i tron att de kan om de vill. Genom
att ta del av litteratur och teori får teamet mera insikter i vad allt som är
möjligt. Teamcoachen roll blir då att
lyssna, ställa frågor, uppmuntra och utmana teamet. 
