Ett av mina favorit mail

Känslan när man loggar in på sin mail och ser "Winha_auto <noreply@novia.fi" och mailet heter "Nya Vitsord / New grades" ...

Det är så roligt varje gång! Trots att jag mycket väl vet att jag har lämnat in en kursprestationsblankett eller väntar på studiepoäng så är känslan ändå hemskt rolig när man ser mailet. Oftast vet jag också för vilken kurs studiepoängen har kommit för och det spelar absolut ingen roll - det är lika roligt ändå. 

Sista chansen att få studiepoäng som räknas till detta läsår är runt midsommar, innan vår coach också tar sommarlov. Studiepoängen räknas inte bara av vår coach utan också av FPA. 

Såklart, för att få studiestöd så måste man också prestera - 5 studiepoäng per månad brukar det räknas. 

Japp, så ännu är det inte riktigt skolfritt, jag vill få alla studiepoäng så att jag bara har praktik och examensarbete kvar när hösten kommer, så att jag kan fokusera på dessa, utan att behöva fundera på resterande kurser ... 

Så, några till av dessa favorit mail kommer jag att se före midsommar! 

- julle

Den sista träningen EVER!

Hallåja!

Den sista gången vi satt i dessa fåtöljerna i Mästaren.

Nu i måndags hände det vad vi alla hade på ett sätt sett fram emot men samtidigt var rädda för: nämligen den sista träningen under vår studietid! Känns otroligt konstigt att det börjar vara slut nu. Snart borde vi bli färdiga, vilket är skrämmande och spännande samtidigt!

Men nu lite om vår sista träning…

Vi gav Mona fria händer att planera program till våra sista fyra timmar tillsammans, och hon använde denna frihet bra:

Först fick vi göra om Belbin-testet som vi hade gjort under vår första höst. Testet berättar hurdana teammedlemmar vi är. Sen vi tillsammans kollade våra resultat och jämförde dem till de resultat vi fick för tre år sen. Det var spännande att se hur vi alla har förändrat på ett eller annat sätt under studietiden!

Vi tittade lite också bilder från vårt första år och sen läste vi igenom Monas första feedback till oss.

"Eftertänksamhet" var den egenskap Mona gav åt mig.

Sen fick vi presenter av Mona: Under vår första träning gav Mona oss alla ett tjockt häfte där vi fick börja skriva anteckningar under träningar och andra skolgrejer. Nu vi fick ett nytt häfte igen, men nu fanns det större betydelse i dem: varje häfte var olika och berättade om olika egenskaper vi har i teamet.

Presenter åt Mona

Förstås hade vi också presenter åt Mona: en suddgummi(för hon alltid klagar att hon inte har egen), honung (för att göra livet ännu sötare), serpentiner och ballonger(Valborg!), två champagneglas, ett stöd till champagneflaska och förstås en champagneflaska!

Julle och Dalle

Dalle, jag, Ian, Mona och Minerva vid åstrand, Julle bakom kameran.

Sen for vi ute på en promenad vid åstranden och sen slutade vi promenaden med kaffe och något annat gott från CaféArt. Vilket fint sätt att sluta våra träningar! Jag tror att vi alla kommer att sakna dem!

//Sanni

Teamleader forum

Jag har under året varit med i teamleader forumet. Detta forum ordnas varje vår och är till för alla teams ledare, varesig det är teamleaders, ordförande för teamet eller andelslag. Från vissa team är det flera deltagare och från andra är det bara en. 

Under detta år har det varit en samhällspedagog från varje team. Vi var sammanlagt 13 personer som var med på forumet och jag var den enda från tredje årets studerande. Jag trodde att det skulle bli konstigt och kännas onödigt för mig att vara där, men det visade sig snabbt vara fel tankar jag hade haft. 

De teman som behandlades var bl.a. ledare som auktoritär eller som vän, reflektivt frågande, feedback och mycket mera! Några teman som var återkommande under träffarna var självkännedom, coaching och kommunikation. Alla var överens om att detta var en viktig egenskap för alla ledare och vi återkom till dessa på så gott som alla träffar. 

Jag kanske inte direkt lärde mig något helt nytt, men jag fick fördjupa mig inom olika ledarskapsstilar och gå in på ett mera detaljerat plan än vad jag tidigare har gjort. Alla deltagare i forumet delade erfarenheter, både från arbetslivet och från händelser som hade inträffat i skolan. 

Att delta i ett forum som är över team- och utbildningsgränserna var en jätte bra erfarenhet. Det är en sammanhållning bland alla människor i forumet och det spelar ingen roll vilket utbildningsprogram eller team man är från, alla är där för samma orsak och i slutändan, var det ingen av deltagarna som hade ångrat att de hade deltagit i forumet. 

- julle

Dethär med att vara föreningsaktiv under sin studietid!

Att vara aktiv, ha en stark vilja att påverka, medverka och förändra är nyckelord som beskriver de som är föreningsaktiva. Både under, före och efter sin studietid!

"Säger man inte sin åsikt eller sina tankar kan man inte heller sedan klaga över att det inte har tagits upp" en av de (o)skrivna reglerna som föreningsmänniskor tar till sig. Viljan att vara med och skapa en förändring föds genom passion för det man gör! Har man passion för något så jobbar man väldigt mål- och resultatinriktat vilket leder till goda resultat!

För en samhällspedagog, studerande eller utexaminerad, är det ypperligt att vara föreningsaktiv. Det handlar om aktivitet, påverkningsmöjligheter, gruppdynamik, ledarkskap och så mycket mer!

Undertecknad har varit med i ett x-antal föreningar och som bäst sitter jag i samhällspedagogernas ämnesförening "Föreningen för studerande vid utbildningsprogrammet för Medborgaraktivitet och ungdomsarbete vid Yrkeshögskolan Novia - MEU r.f." som viceordförande och i Studerandekåren Novium som tutoransvarig för året 2014.
Det är många timmar som läggs ner på detta och många rynkor som uppstår i pannan när man inte vet riktigt hur allt ska göras men man lär sig längs med vägen!

Det bästa med att vara föreningsaktiv under sin studetid är nätverkandet! Du får chansen att träffa andra föreningsaktiva och knyta band som är starka nog att dra en bil med.
Jag ångrar inte en sekund att jag gick med i varken MEU eller i Novium som styrelsemedlem. Det har varit två, snart tre, fina år med MEU och jag är inne på min fjärde månad som tutoransvarig med 8 månader kvar på kalendern! Det är det bästa jag har gjort under min studietid (nästan iallafall).

Tack och hej för mig!
Julia "Dalle" Dahlkvist

Mot slutskedet

Jag är ordentligt förkyld och riktigt stressad. Men jag är otroligt lycklig!!

Jag har visserligen detaljer som spökar i bakhuvudet kring kursprestationer, en praktikrapport och för att inte glömma, själva examensarbetet och dess produkt som tidspressat börjar närma sig mot sitt slut. Jag jobbar mer än vad jag någonsin jobbat tidigare...Vad motiverar mig?

Om mindre än två veckor ska jag lämna in mitt examensarbete...
Om mindre än en månad ska jag presentera mitt helt färdiga examensarbete och ha lämnat in mina sista kursprestationer och praktikrapport...

Innan midsommar kommer jag hålla i ett intyg som berättar att jag är en utexaminerad samhällspedagog.

Jag har berättat till mina närmsta att jag kommer känna mig som Frodo när han förstört ringen i Mordor efter en lång, lång resa. Inte så att utbildningen fungerar som metaforen "den onda ringen med en förbannelse över sig" utan mer i stil som "my (väldigt utmanande) precious".

Jag har uppriktigt sagt älskat den här utbildningen. Listan på hur mycket jag har lärt mig under den här utbildningen är lång...ok ni vill ha konkreta exempel here we go:

Jag har lärt mig...
- vad ett team är, hur jag är i ett team och vad jag bör utveckla
- mina styrkor och svagheter som teammedlem/ledare och arbetstagare
- ledaregenskaper
- mångproffessionellt ledarskap och arbete
- om projektarbete
- hur man arrangerar evenemang
- om gruppdynamik
- att reflektera, över allt
- massvis med metoder
- att ta initiativtagande
- jobba med olika målgrupper och i olika situationer
- att utöva kommunikation och att utöva dialog
- ansvarstagande
- att ha ett professionellt förhållningssätt
- att överleva i en skog utan mat
- att förverkliga skapande verksamheter
- att utöva upplevelsepedagogik, naturpedagogik, miljöpedagogik och äventyrspedagogik - och skillnaden mellan dessa - och när man kan använda vad i vilket sammanhang
- om övrigt pedagogiskt arbete
-  om samhällets strukturer
- om arbetslivsjuridik
- om internationellt ungdomsarbete
- hur man gör en forskning och använder statistik
- prata och skriva finska (så gott som det går)
- om delaktighet och påverkningsmetoder och hur det påverkar unga och äldre
osv osv osv...

Med andra ord så har jag inte haft det så bekvämt under min studietid. Jag har utsatt min stackars hjärna för nya impulser och ständigt utmanat mig att tänka på annorlunda sätt och i nya banor. Att pröva arbeta med nya målgrupper, nya metoder och ifrågasätta sådant som jag tidigare ansett vara självklart. Så SÅKLART känns det ju otroligt skönt att bli riktigt bekväm och slappna av när den här utbildningen är över! Dessvärre vet jag att detta är en lögn och en falsk illusion som jag övertygar mig själv för att orka jobba så hårt vidare. Jag har blivit beroende av den där obekväma känslan av vad utmaning och sann inlärning innebär. Vilket betyder att jag så småningom kommer söka mig till nya  utmaningar när detta är över. För det viktigaste av allt som jag lärt mig från den här utbildningen är att vara nyfiken. Jag har fått pröva mina vingar och nu vill jag pröva ännu större höjder för jag är allt för nyfiken på vad världen..Äh... Egentligen. Varför säger man alltid sådär..vingar...flyga. I'll say NOwING och så GÅR vi istället. Vi går, vandrar, för det är så vi ser och upplever livet på närmare håll för vad det verkligen är. Tack Mona och Tack Noving för att jag fått vandra med er.  <3


Over and out.
Minsku.

Vad vill jag egentligen?

Det är en mycket bra fråga som sällan får ett konkret och svart-vitt svar! Det krävs en hel livstid för en människa för att komma underfund med vad man egentligen vill göra och vara!

Orsaken till att jag tar upp detta ämne är för att högskolornas gemensamma ansökning (GEA:n) har öppnat sina dörrar denna vecka och det är nu som abiturienterna har kanske ett av de svåraste valen att göra under sin studietid!

"Vad ska jag börja studera?"

"Är det svårt att slippa in till en viss utbildning?"

"Ska jag ta ett mellanår?"

 

 

Frågorna är många och svaren är inte alltid så lätta att hitta!

 

Att hitta det utbildningsprogram som hjärtat bultar lite extra för är en utmaning. Det kräver stunder av surfande på olika högskolors webbsidor och genomgång av många olika färgglada och spralliga broschyrer av olika högskolor som vill ha just DIG som studerande!

Kanske har PR-tutorer från någon skola varit och hälsat på och haft presentation om sina utbud eller har du till och med deltagit med din klass på en utbildningsmässa där det kryllar av andra stadiets studerande som alla är lika förvirrade och atmosfären osar av ovisshet, nyfikenhet och inte minst förvirring.

 

Det kräver som sagt en hel del tankeverksamhet för att ens lite nudda vid svaret på frågan "Vad vill jag egentligen?" Vissa vet exakt vad de vill medan visa står i skuggan av kunskapens ljus när det gäller att veta vad man vill.

 

Som några goda råd på vägen för Dig som sitter och slösurfar på Novia, ÅA, Hanken, Umeå universitet och så många många andra skolors webbsidor och suckar över att Du inte vet vad du vill:

 

Ingen vet exakt vad de vill så stressa inte i onödan.

Du har all tid i världen att vara ute på arbetsmarknaden så det är ingen fara om du studerar i 3,5 år eller 6 år!

Sök in till något som intresserar dig och bygg sedan på din examen med något annat när du blir färdig! 

 

 

 

Tack och hej för mig för denna gång!

 

Vi i Team Noving återkommer snart igen med vad som händer hos oss!

Föreläsning för TeamNovia

Börje Mattson kom till Novia för att ha en föreläsning om sina erferenheter av mångkulturellt arbete och hur han anser att saken är och vad man kan göra för att förbättra situationen.